Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Expertis, evidens och etik i beslut om tvångsvård

Projektets syfte 

Projektets övergripande syfte är att analysera hur rättsliga beslut om psykiatrisk tvångsvård tas respektive motiveras i de svenska förvaltningsrätterna, samt hur etiska värden som autonomi, liv och hälsa balanseras i rättstillämpningen.

Specifika forskningsfrågor är:

1. Vad gör rätten en bedömning av i dessa mål (patienten, bedömningsunderlaget, läkarnas utlåtanden)?
2. Vilka frågor och dokument tillskrivs särskild vikt i dessa förhandlingar?
Hur tolkar berörda aktörer:
a) processen i sin helhet?
b) sitt eget respektive de andra aktörerna uppdrag?
c) vad som är relevanta fakta i målet?
3. Hur framställs och vilken roll spelar patientens vilja/rättigheter/intressen i processen?
4. Vilket utrymme ges för läkarens kliniska diskretion?
5. I vilken utsträckning stödjer sig de medverkandes resonemang på de etiska värdena (i) autonomi, (ii) patientens liv och hälsa, (iii) samhällsskydd?
6. Hur tolkas begreppen insikt, oundgängligt vårdbehov respektive allvarlig psykisk störning i praktiken?
7. Vilka slutsatser med avseende på patientens rättsliga ställning kan man dra av dessa studier?

Samarbete/aktörer 

Göteborgs universitet, Lunds Universitet, Stockholms Universitet
 

Bakgrund & sammanhang 

 LPT- och LRV-mål är inte tvistemål med käranden respektive svaranden, och därmed förekommer heller inga expertinlagor. Istället tillhör de s.k. psykiatrimålen den offentliga rätten som omges av rigorösa detaljregler och allmänna rättsprinciper. Syftet är att kontrollera att den offentliga makten inte används godtyckligt. Maktutövningen måste ske på sätt som tryggar rättssäkerheten.

Projektet är en vetenskapsteoretisk och rättsfilosofisk undersökning av hur en kombinerad juridisk och medicinsk prövning görs i beslut gällande fortsatt psykiatrisk tvångsvård (LPT) samt utskrivning från rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (LRV).

I båda dessa typer av rättsliga processer skall rätten avgöra om någon är sjuk nog att tvingas till vård. I LPT-fall bestäms om en patient får kvarhållas mot sin vilja eftersom vederbörande vägrar att motta den vård han eller hon har ett oundgängligt behov av, alternativt saknar förmåga att själv fatta beslut om sitt eget vårdbehov. I LRV-fall avgörs om någon är ofarlig och frisk nog för att skrivas ut från rättspsykiatrisk vård. Gemensamt för dessa avgöranden är att läkarbedömningen inte utgör en enskild del av en övergripande rättslig argumentation – det är istället denna bedömning som ska prövas juridiskt. Tidigare forskning om LPT-fall indikerar att det råder oklarheter bland de olika parterna i processen gällande roller och uppdrag, samt att domarna i anmärkningsvärt hög grad bifaller chefsöverläkarens ansökan. LRV-processer har ännu inte beforskats systematiskt och är även intressanta i jämförelse med LPT-fallen eftersom fokus i dessa senare fall delvis flyttas från samhällets skydd av en sårbar individ till att skydda samhället från en potentiellt farlig individ.

Av centralt intresse är hur expertrollen fungerar och strukturerar rättsprocesserna, hur det medico-legala begreppet allvarlig psykisk störning kommer att definieras genom praxis, samt hur föreställningar om rättslig respektive vetenskaplig objektivitet etableras och vidmakthålls.

Genomförande & Metod 

Studien avser att undersöka hur de olika aktörerna i förvaltningsrätten förstår sin roll samt på vilka grunder de uppfattar att de skall fatta beslut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. En översiktsanalys av domar avseende fortsatt psykiatrisk tvångsvård samt utskrivning från rättspsykiatrisk vård kommer att utföras i projektets inledande fas. Inom projektet kommer flertal kvalitativa intervjuer utföras med de olika myndighetspersoner som är inblandade i LPT- och LRV-målen; domare, notarier, nämndemän, läkare, juridiska ombud liksom tjänstemän på Socialstyrelsen vilket kommer komplettera tidigare undersökningar både metodologiskt och med nytt material.

Intervjumaterialet kommer att anonymiseras, transkriberas, tematiseras och underkastas systematisk vetenskapsteoretisk, rättsteoretisk och begreppslig analys.

Relevans 

Projektet kommer att utgöra ett bidrag till vetenskapsteoretisk forskning om det kunskapsteoretiska gränslandet mellan medicin och juridik och hur professioners praktiker formas på både individ- och institutionell nivå. Vidare kommer studien att bidra till den internationella rättsteoretiska forskningen om psykiatrirätt genom att bifoga ett svenskt tvärvetenskapligt perspektiv. Den svenska straffrättsliga modellen som ger ramarna kring LRV-målen är i stort sett världsunik eftersom den innebär att psykiskt störda lagöverträdare kan bli dömda till en straffrättslig påföljd och att denna påföljd i förekommande fall kan vara rättspsykiatrisk vård. Detta innebär en annorlunda syn på ansvarsförmåga och straffrättsligt ansvar jämfört med de flesta andra länder där psykiskt störda lagöverträdare i stället kan betraktas som otillräkneliga och, till följd därav, bli straffriförklarade. Den syn på samhällsskydd, psykisk ohälsa och rätten till personlig autonomi som aktörerna i (samt utfallen av) LRV-mål kommer ge uttryck för kommer tillföra viktiga och nya perspektiv till den internationella debatten.

Projektet kommer även innebära en komplettering av de data angående LPT-fall i en svensk referensram som tidigare gjorts av (SOU: 1998:32, Gustafsson 2009, Wahlberg in progress). De analyser som kommer företas inom projektet kommer svara på frågor som dessa studier har lämnat obesvarade såsom hur samtliga deltagare (och inte enbart de offentliga biträdena) i rätten ser på sina roller och uppdrag. Projektet kommer ytterligare belysa och analyser frågor kring autonomi och rättsäkerhet genom att jämföra LPT-mål med LRV-mål. De senare målen har hittills inte systematiskt studerats i en svensk kontext.

Huvudansvarig/kontaktperson
Lena Eriksson, Forskare
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Göteborgs Universitet
Lena.erikson[at]theorysc.gu.se

Forskare
Moa Kindström-Dahlin, post-doc
Juridiska institutionen
Stockholms Universitet
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Göteborgs Universitet
moa.kindstrom-dahlin[at]juridicum.su.se

Susanna Radovic, lektor
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Göteborgs Universitet
susanna[at]filosofi.gu.se

Lena Wahlberg, universitetslektor
Juridiska institutionen
Lunds universitet
lena.wahlberg[at]jur.lu.se


Skriv din text här

Kontaktinformation

Lena Erikssom

Kontaktinformation

Susanna Radovic

Sidansvarig: Stefan Axelsson|Sidan uppdaterades: 2014-09-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?