Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

CELAM

Centrumet arbetar för att starta och stödja forskning om psykisk störning, aggressivt antisocialt beteende och moraliskt och straffrättsligt ansvar i en tvärvetenskaplig referensram. Centrumet samverkar med de statliga och landstings-kommunala verksamheter som ansvarar för hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare,
d v s Rättsmedicinalverket, den rättspsykiatriska vården samt Kriminalvården.
Länkar: RättsmedicinalverketRågården Rättspsykiatri - Sahlgrenska UniversitetssjukhusetRättspsykiatriska regionkliniken i VäxjöRättspsykiatriskt centrum Trelleborg RPC,  Kriminalvårdens forskning och utvärdering

Forskningsresultat - Nyligen publicerat

  • Setareh Alabaf; Christopher Gillberg; Sebastian Lundström; Paul Lichtenstein; Nóra Kerekes; Maria Råstam; Henrik Anckarsäter (2018).
    Physical health in children with neurodevelopmental disorders. ISSN: 1573-3432, GUP 269775

 

  • Viktoria Johansson; Eva Norén Selinus; Ralf Kuja-Halkola; Sebastian Lundström; Natalie Durbeej; Henrik Anckarsäter; Paul Lichtenstein; Clara Hellner (2018).
    The Quantified Behavioral Test Failed to Differentiate ADHD in Adolescents With Neurodevelopmental Problems. ISSN: 1557-1246, GUP 269328

 

  • Carl Delfin; Peter Andiné; Björn Hofvander; Eva Billstedt; Märta Wallinius (2018).
    Examining Associations Between Psychopathic Traits and Executive Functions in Incarcerated Violent Offenders ISSN: 1664-0640, GUP 269216

 

  • Marie Claire Saunders; Henrik Anckarsäter; Sebastian Lundström; Clara Hellner; Paul Lichtenstein; Nathalie M G Fontaine (2018).
    The Associations between Callous-unemotional Traits and Symptoms of Conduct Problems, Hyperactivity and Emotional Problems: A Study of Adolescent Twins Screened for Neurodevelopmental Problems. ISSN: 1573-2835, GUP 268915
     
  • Margherita Malanchini; Emily Smith-Woolley; Ziada Ayorech; Kaili Rimfeld; Eva Krapohl; Eero Vuoksimaa; Tellervo Korhonen; Meike Bartels; Toos C E M van Beijsterveldt; Richard J Rose; Jaakko Kaprio; Paul Lichtenstein; Dorret I Boomsma; Robert Plomin; Henrik Anckarsäter (2018).
    Aggressive behaviour in childhood and adolescence: the role of smoking during pregnancy, evidence from four twin cohorts in the EU-ACTION consortium. ISSN: 1469-8978, GUP 268914
     
  • Eirini Alexiou; Helle Wijk; G. Ahlquist; Anette Kullgren; Alessio Innocenti (2018).
    Sustainability of a person-centered ward atmosphere and possibility to provide person-centered forensic psychiatric care after facility relocation ISSN: 1752-928X, GUP 268861

     
  • Olof Svensson; Karolina Sörman; Natalie Durbeej; Paul Lichtenstein; Henrik Anckarsäter; Nora Kerekes; Thomas Nilsson (2018).
    Associations Between Conduct Disorder, Neurodevelopmental Problems and Psychopathic Personality Traits in a Swedish Twin Youth Population ISSN: 0882-2689, GUP 268724

 

  • Henrik Bergman; Thomas Nilsson; Peter Andiné; Alessio Degl'Innocenti; Roland Thomeé; Annelie Gutke (2018).
    Physical performance and physical activity of patients under compulsory forensic psychiatric inpatient care. ISSN: 1532-5040, GUP 268575

     
  • O. Pain; F. Dudbridge; A. G. Cardno; D. Freeman; Y. Lu; Sebastian Lundström; P. Lichtenstein; A. Ronald (2018).
    Genome-wide analysis of adolescent psychotic-like experiences shows genetic overlap with psychiatric disorders ISSN: 1552-4841, GUP 268555

     
  • Nora Kerekes; Susanne Apelqvist; Cecilia Fielding; Henrik Anckarsäter; Thomas Nilsson (2018).
    The Prison Adjusted Measure of Aggression (PAMA): Psychometric characteristics of a new tool measuring change in aggressive behaviors in correctional settings ISSN: 01651781, GUP 267291
     
  • Olof Arvidsson; Christopher Gillberg; Paul Lichtenstein; Sebastian Lundström (2018).
    Secular changes in the symptom level of clinically diagnosed autism. ISSN: 1469-7610, GUP 267278
     
  • Mina Rydell; Sebastian Lundström; Christopher Gillberg; Paul Lichtenstein; Henrik Larsson (2018).
    Has the attention deficit hyperactivity disorder phenotype become more common in children between 2004 and 2014? Trends over 10 years from a Swedish general population sample. ISSN: 1469-7610, GUP 267275

 

Läs mer

Omvärldsbevakning

  • MRI kan skilja depression från bipolär sjukdom
    Att undersöka hjärnan med magnetisk resonanstomografi, MRI, skulle kunna vara ett hjälpmedel för att skilja personer med depression respektive bipolär sjukdom åt.
    Vetenskapsradion fredag 7 september

  • Nya rön mot depression
    Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression?
    Radioprogram Sveriges Radio P1 Kropp & Själ 

  • ”Oetiskt utvärdera verksamheten med egna forskare”
    Kriminalvårdens egna forskare och/eller medlemmarna i vetenskapliga rådet är också författare till samtliga rapporter/utvärderingar som publicerats under 2018. Frånvaron av oberoende forskare i granskning av verksamheten är alarmerande ur etisk synpunkt, skriver forskarna Anders Bruhn och Odd Lindberg.
    SLUTREPLIK DN DEBATT 5/8

 

  • ”Öppet forskningsklimat viktigt för Kriminalvården”
    Kriminalvården verkar för att minska risker för återfall i brott. En viktig del i arbetet är samarbete med andra samhällsaktörer, inte minst med akademin. Vi delar inte den bild som Bruhn och Lindberg målar upp i sin debattartikel. Tvärtom, både intern och extern forskning bidrar till en ständigt förbättrad, rättssäker och evidensbaserad kriminalvård, skriver kriminalvårdsdirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark.
    REPLIK DN DEBATT 5/8

 

  • "Kriminalvården sluter sig för insyn utifrån"
    I en tid när Kriminalvården står inför stora utmaningar, bland annat i form av ny personal som ska arbeta i direkt kontakt med de intagna, kan man förvänta sig en öppenhet för forskning och dess möjligheter att bidra till förbättrad verksamhet. Detta gäller dock inte längre Kriminalvården, skriver Anders Bruhn, professor i socialt arbete och Odd Lindberg, professor emeritus i socialt arbete.
    DN DEBATT 5/8.

  • Rubbad mekanism i hjärnan kan öka risken för alkoholberoende
    Varför vissa människor har större risk för att bli alkoholberoende är svårt att veta eftersom många olika faktorer spelar in. Men nu har svenska forskare hittat en mekanism i hjärnan som starkt kopplas till alkoholberoende.
    Radioprogram Vetenskapsradion torsdagen 5 juli
     
  • "Denna enkla logik verkar gå regeringen förbi - dubbla signaler om rättsväsendets styrning"
    Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera hur rättsväsendets myndigheter arbetar med prognoser för att bedöma framtida verksamhetsbehov. Det är ett bra initiativ men det rimmar illa med regeringens nuvarande strategi - att satsa stort på polisen samtidigt som andra delar av rättsväsendet lämnas utan tillräckliga resurser.
    Debattartikel i Dagens Juridik 26 juni, 2018

 

  • Personer bakom hedersbrott tidigare brottsbelastade - "har kriminella värderingar"
    Personer som är dömda för hedersvåld har ofta ett digert kriminalregister med våldsbrott. De är också äldre jämfört med andra grupper av kriminella och har mer psykiska besvär. Det visar en ny studie från Kriminalvården.
    Artikel i Dagens Juridik 13 juni, 2018

 

  • Så ska mäns våld mot kvinnor stoppas
    I dag tog jämställdhetsministern Lena Hallengren (S) emot utredningen som föreslår en rad åtgärder för att få stopp på mäns våld mot kvinnor. Ett rikstäckande system för specialiserade mottagningar för dessa män är ett förslag.
    – Vi behöver bli bättre på att identifiera männen, säger utredaren Nils Öberg.
    Artikel i Dagens Nyheter. 29 maj, 2018

 

  • DN Debatt. ”Våldsamma män möjliga att påverka om de får rätt hjälp”
    DN DEBATT 29/5. Den som i dag frivilligt söker hjälp för sitt våldsamma beteende får sällan stöd, trots att behandling inom Kriminalvården visar att det kan ge goda resultat. Vi föreslår en rad åtgärder för att få stopp på mäns våld mot kvinnor, skriver Nils Öberg, regeringens utredare och Kriminalvårdens generaldirektör samt Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare.
    DN Debatt.29 maj 2018

 

  • Olika motiv till tvångsvård vid borderline
    Egenreferat. Personer med diagnosen borderline-personlighetsstörning är överrepresenterade avseende tvångsvård inom allmänpsykiatrin. Samtidigt visar samlad internationell erfarenhet att effekten av slutenvård många gånger är tveksam eller negativ för dessa patienter. I denna studie ville vi ta reda på vilka motiv psykiatrer har för att tvångsvårda patienter med borderline-personlighetsstörning.
    Artikel i Lakartidningen.se 2018-05-16

 

  • Stor platsbrist inom rättspsykiatrin
    Det råder ett tufft vårdplatsläge för landets rättspsykiatriska kliniker. I Stockholm är platsbristen större än någonsin med en beläggning på 113 procent. Det rapporterar SVT Nyheter Stockholm.
    Artikel i Lakartidningen.se 2018-05-10

 

  • Välfungerande bältesfri klinik jämnades med marken – synd
    Användandet av bältesläggning har börjat diskuteras, inte minst efter en tragisk händelse då en ung man avled i samband med att han var lagd i bälte under tvångsvård.
    För cirka 20 år sedan fanns fem barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) och ett 20-tal vuxenpsykiatriska kliniker med slutenvård i Stockholms läns landsting (SLL). Alla kliniker utom en använde bältesläggning i olika frekvens och omfattning. Tvångsåtgärden anses fortfarande nödvändig i särskilda fall när patienter är mycket våldsamma och en fara för sig själva eller omgivningen. Den BUP-klinik som inte använde bältesläggning vårdade patienter enligt såväl LPT (lag om psykiatrisk tvångsvård) som LRV (lag om rättspsykiatrisk vård) och hade inte ens en bältessäng.
    Artikel i Lakartidningen.se 2018-04-23

 

  • Man spändes fast i bältessäng i 42 timmar – dog kort efter.
    En 34-årig man låg fastspänd i bältessäng i 42 timmar på Motala psykiatri. När han släpptes upp ur bältet gick han till toaletten där han föll ihop och dog, enligt SVT:s ”Uppdrag granskning”.
    Artikel i Dagens Nyheter. 3 april, 2018
     
  • Övergrepp mellan patienter på psykklinik
    Polisen har anmält psykiatriska kliniker på Sankt Görans sjukhusområde i Stockholm till Ivo.
    Artikel i DAGENS Medicin 2018-04-16


  • Så ska även psykiatrins patienter bli delaktiga i vården
    En metod kallad Delat besluts­fattande kan vara ett sätt att säkerställa patientens makt över sitt liv, även vid tvångsvård. Nu inleds studier vid behandlingshem och i psykosvården.
    Artikel i DAGENS Medicin 2018-03-14

 

  • Överbeläggning, upplopp och gängkriminalitet - Kriminalvården varnar för "kaotisk situation"
    Sverige behöver fler fängelser - annars finns det risk för upplopp och fritagningar. Varningen kommer från Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg. Han förutspår att de hårdare straffen riskerar att leda till överbeläggningar och att nya former av gängkriminalitet och våldbejakande extremism ställer nya krav.
    Artikel i Dagens Juridik 20 februari, 2018
     
  • ”Skärpta straff kräver att fler anstalter och häkten byggs”
    Förra året bröts trenden och antalet intagna i fängelse ökade för första gången på flera år. När platsbristen blev akut i slutet av nittiotalet ledde det till rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp. För att inte hamna där igen måste Kriminalvården nu expandera med nya anstalter och häkten, skriver generaldirektör Nils Öberg.
    DN Debatt. 2018-02-20
     
  • Professor: 5 procent av anmälda sexövergrepp kan vara falska
    Runt 5 procent av anmälda sexuella övergrepp kan vara falska, enligt internationell forskning.
    Men en falsk anmälan som den i Malmö i slutet av december är ändå extremt sällsynt, enligt Mats Karlsson, polischef i Malmö.
    – Det är väldigt ovanligt att man diktar upp ett helt scenario på det sättet.
    Artikel i Dagens Nyheter. 16 feb., 2018

 

  • Nu går startskottet för snabbspår i enklare brottmål - ärenden ska kunna slutföras på brottsplatsen
    I veckan startade en försöksperiod med så kallade snabbförfaranden i enklare brottmål i försöks-området Stockholm nord. Förhoppningen är att lagföring ska kunna ske inom två till sex veckor efter ingripandet - en påtaglig minskning mot dagens genomsnitt på 22 veckor.
    Artikel i Dagens Juridik 1 februari, 2018
     
  • "Kapplöpning" om hårdare straff - problemet är polisens låga uppklaring enligt professorer
    Politikernas "kapplöpning" om krav på hårdare straff kommer bara att kosta pengar utan att ha någon effekt. Istället måste polisen bli bättre på att klara upp brott. Det skriver sex professorer i kriminologi i en debattartikel i Dagens Nyheter.
    Artikel i Dagens Juridik 1 januari, 2018

 

  • ”För vissa är fängelset faktiskt en räddning”
    REPLIK DN DEBATT 30/1. Tyvärr skjuter de sex professorerna i kriminologi vid sidan av målet i sin artikel om straffskärpningar. Men det gör också politiken när den föreslår skärpta straff, skriver Bo Wennström, professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.
    DN Debatt. 2018-01-30
     
  • ”Kriminologin är politiserad och vänsterorienterad”
    REPLIK DN DEBATT 30/1. Med sin debattartikel förvaltar de kriminologiska professorerna en gammal tradition med ett motstånd mot straff och vurm för lagöverträdares resocialisering. Men straff behöver inte nödvändigtvis utesluta vård- och stödinsatser, skriver Fredrik Kärrholm.
    DN Debatt. 2018-01-30
     
  • ”Svagt stöd i forskningen för att hårdare straff minskar brotten”
    Valårets första partiledardebatt startade med en kapplöpning i att föreslå hårdare straff. Men forskningen visar att det inte kommer att minska brottsligheten och öka tryggheten. En ständigt återkommande skärpning av straffen är dyrt, verkningslöst och ibland till och med kontra­produktivt, skriver sex professorer i kriminologi.
    DN Debatt. 2018-01-29

  • Minskning av återfall i svåra brott
    Omkring fyra av tio av de personer som 2000 hade avslutat ett straff i fängelse eller frivården återföll i nya brott som gav kriminalvårdspåföljd. 2013 hade den andelen sjunkit till omkring tre av tio, visar en rapport från Kriminalvården.
    Artikel i SvD 29 jan, 2018
     
  • »Att förhindra våld är alltid en vinst för alla inblandade …«
    Psykiatrins främsta uppgift är att bedöma och behandla patienter med psykisk ohälsa.
    Psykiatrin har ett ansvar att vid behov bedöma risk för våldsamt beteende.
    I svårbedömda fall bör psykiatern överväga kontakt med verksamheter med erfarenhet av att bedöma risk för våld.
    Medicinsk kommentar: Lakartidningen.se 2017-11-09

 

  •  ”Stora brister i arbete mot våld mot närstående”
    Bara var tredje kommun arbetar aktivt för att upptäcka våld mot närstående och mindre än hälften har särskilda rutiner vid misstanke om hedersvåld. Att fånga upp och erbjuda insatser till våldsutövarna är nödvändigt för att få stopp på våldet, skriver Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården och regeringens särskilde utredare, och utredningssekreterare Charlotte Eklund Rimsten.
    SVD DEBATT 17 dec, 2017

 

  • ”Unga med psykisk ohälsa måste få hjälp snabbare”
    Dubbelt så många barn lider i dag av psykisk ohälsa jämfört med för tio år sedan enligt en ny rapport. Socialstyrelsen publicerar i dag uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Framför allt måste tillgängligheten till psykologisk behandling öka, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektgrupp.
    DN Debatt. 2017-12-12

 

  • Livstids fängelse för mord på föräldrarna
    Sollentuna. En man som tidigare dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning efter att ha mördat sina föräldrar får påföljden ändrad av hovrätten. Domstolen dömer i stället mannen till livstids fängelse, trots att han begick brotten under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
    Artikel i Dagens Nyheter 23 nov., 2017

 

  • Tunga instanser stöttar förslag om snabbare lagföring - men varnar för polisens ansvar 
    "Det finns anledning att välkomna att det ännu en gång görs ett försök att få till stånd ett snabbare förfarande för de enklare brottmålen". Det konstaterar Justitieombudsmannen. Även Riksrevisionen ställer sig bakom planerna på ett snabbförfarande som i höst ska testas i Stockholm. Advokatsamfundet är dock inte lika positiva och alla oroas av det ansvar som läggs på polisen.
    Artikel i Dagens Juridik 13 oktober, 2017
     
  • Psykisk ohälsa och våldsbejakande extremism - »Att förhindra våld är alltid en vinst för alla inblandade …«
    Psykiatrins främsta uppgift är att bedöma och behandla patienter med psykisk ohälsa. Psykiatrin har ett ansvar att vid behov bedöma risk för våldsamt beteende. I svårbedömda fall bör psykiatern överväga kontakt med verksamheter med erfarenhet av att bedöma risk för våld.
    Artikel i Lakartidningen.se 2017-11-09


  • Fokus på förövare ska stoppa relationsvåld
    Kommunernas arbete mot våld i nära relationer ser mycket olika ut. Med fokus på förövarna ska nu kommunernas arbete kartläggas i en stor enkät.
    – Bilden är att det görs en hel del bra på olika håll i landet. Men det finns också vita fläckar på kartan, säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg, som leder utredningen.
    Artikel i SvD 19 okt, 2017
     
  • Högre återfallsrisk efter korta fängelsestraff än efter långa - ny forskning
    Återfallen i brottslighet bland dem som friges från fängelse har minskat sedan början av 2000-talet. Återfallen är högre för dem som har dömts till kortare fängelsestraff och tvärt om. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet. 
    Artikel i Dagens Juridik 10 oktober, 2017

  • Rättsosäker rättspsykiatri?
    Rättsmedicinalverkets (RMV) rättspsykiatriska team ska sedan 2008 besvara domstolsfrågor om huruvida en åtalad till följd av allvarlig psykisk störning också »saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt« [1]. Det har nu gått några år sedan lagen infördes, men fortfarande råder osäkerhet bland läkare och psykologer som ingår i teamen om hur frågeställningen ska besvaras.
    Debatt i Lakartidningen.se 2017-08-22

 

  • Färre "farliga" fångar i bunkrarna - dyra säkerhetsplatser används till annat
    Dyra säkerhetsplatser står tomma eller används till annat än vad de är avsedda för. När Dagens Juridik i våras skrev om Kriminalvårdens bristande beläggning visade 2015 års siffror en genomsnittlig beläggningsgrad på 41 procent. Nu visar nya uppgifter till Dagens Nyheter att beläggningen har sjunkit ytterligare.
    Artikel i Dagens Juridik 15 augusti, 2017


  • Platser står tomma på dyra anstalter
    Allt färre fängelsedömda placeras i Kriminalvårdens särskilda säkerhetsbunkrar. De dyra platserna byggdes för att kontrollera särskilt besvärliga och farliga fångar. Men behovet av platserna har blivit allt mindre, visar nya siffror.
    Artikel i Dagens Nyheter 15 aug., 2017
     
  • Tolv myndigheter ska arbeta mot organiserad brottslighet i "särskilt utsatta områden"
    Sju nya så kallade samverkansråd och tolv olika myndigheter ska arbeta mer lokalt mot organiserad brottslighet. Det är resultatet av det uppdrag som Polismyndigheten fick förra året efter den uppmärksammade rapporten om "särskilt utsatta områden".
    Artikel i Dagens Juridik 12 juni, 2017

 

  • Status och makt viktigare än pengar - ny strategi ska möta grovt kriminella på fängelserna
    För grovt kriminella som har tagit över bostadsom-råden är status och makt viktigare än att tjäna pengar. Det säger Niklas Bellström vid Kriminal-vårdens Säkerhetsavdelning som är en av dem som just nu arbetar fram en ny strategi för att möta den organiserade brottsligheten inne på fängelserna.
    Artikel i Dagens Juridik 7 juni, 2017

 

  • "Enorm nivå av våld och förakt för myndigheter" - växande gängkriminalitet hot mot hela samhället
    Sverige står inför mycket allvarliga problem på grund av unga kriminella män i utsatta områden. Både Kriminalvården och polisen talar om en ”enorm nivå av våld och ett monumentalt förakt för myndigheter” - samtidigt som straffen inte har någon som helst effekt. Det framkom vid ett seminarium i Justitieutskottet idag.
    Artikel i Dagens Juridik 10 maj, 2017

 

 

Forskarutbildning

Vi har en väl utbyggd forskarutbildning, bestående av master/specialitetsuppsatser, forskarutbildning och post-doc perioder. I regel är forskarstudenter kliniker (läkare, psykologer, kuratorer, fysioterapeuter, sjuksköterskor) anställda i de olika verksamheter som samarbetar med oss, men vi har också externt rekryterade forskarstudenter när det är möjligt, även icke-kliniker. Under det senaste decenniet har vi haft minst en disputation om året, där alla antingen fortsatt forska efter doktorsexamen eller uppnått pensionsålder. Våra post-docs har i regel fortsatt vetenskapliga karriärer, de flesta är idag professorer eller docenter.

Intressant

En av de största studierna som genomförts av somatiska störningar kopplat med utvecklingsneurologiska störningar

En ny studie på 28058 svenska 9-och 12-åriga tvillingar visade signifikant överrepresentation av epilepsi, migrän, astma, cancer, laktos, celiaki, diarré, förstoppning och enures/ encopresis hos barn med autismspektrumstörningar (ASD), ADHD, inlärningsstörning eller kombinationer av dessa. Det är en av de största studierna som genomförts av somatiska störningar kopplat med utvecklingsneurologiska störningar. Studien har publicerats i Journal of Autism and Developmental Disorders. CELAM har varit en av de initierande grupperna bakom studien och utvecklat telefonintervjun som metod för att bedöma störningar i neurologisk utveckling. Studien är ett samarbete med Gillbergcentrum (GNC) vid Göteborgs universitet, Högskolan Väst och Karolinska Institutet. Försteförfattaren, Dr Steareh Alabaf, deltog i amanuensprogrammet vid Sahlgrenska Akademin och CELAM var värd under perioden studien genomfördes.
GUP 269775

Associations Between Conduct Disorder, Neurodevelopmental Problems and Psychopathic Personality Traits in a Swedish Twin Youth Population

Olof Svensson; Karolina Sörman; Natalie Durbeej; Paul Lichtenstein; Henrik Anckarsäter; Nora Kerekes; Thomas Nilsson (2018). ISSN: 0882-2689, GUP 268724

Flickor med ADHD är inte som pojkar

Lika många flickor som pojkar har ADHD – men flickornas upptäcks ofta för sent. Akademiliv har pratat med Svenny Kopp som är en pionjär för genusfrågor inom svensk psykiatri, och expert på flickor med ADHD.

Mer....Sahlgrenska akademin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Söker samförstånd

– Jag vill ge det kollegiala styret mer kraft. Det säger Agneta Holmäng som med bred marginal vann dekanvalet vid Sahlgrenska akademin.

AGNETA HOLMÄNG är förstås glad över valresultatet. Men hon är nästan ännu mer nöjd över valdeltagandet, som hamnade på strax över 60 procent, den högsta siffran sedan 2012 då fakulteten började sammanställa valstatistik.
– Det visar att våra medarbetare är engagerade, och det är något jag verkligen arbetat för under mina 11 år som prefekt.

Fortsättning...GU Journalen #6 December 2017

Hallå där Ola Olsson, som studerat citronernas betydelse för den sicilianska maffians framväxt.
 

Du är professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och en av författarna till den vetenskapliga artikeln ”Origins of the Sicilian Mafia: The Market for Lemons”. Berätta, varför spelar citroner en viktig roll för den sicilianska maffians framgång?
– Under 1800-talet var citroner och andra citrusfrukter en enormt viktig exportvara för den sicilianska ekonomin, inte minst sedan upptäckten att C-vitamin kunde bota den vanliga sjukdomen skörbjugg. I den kaotiska politiska situationen efter Italiens enande runt 1860 behövde citronodlingarna skyddas mot stölder och intrång. Maffian på Sicilien erbjöd skydd åt den lukrativa citrusindustrin när staten inte förmådde upprätthålla privata äganderätter.

Nyhet på economics.handels.gu.se

Kriminologi - en balansgång mellan politik och vetenskap

Vetenskapen kriminologi verkar i ett gränsland där politiska och vetenskapliga aspekter måste samsas och vägas mot varandra. Blir kriminologin för politisk framstår den som ideologisk och blir den istället för vetenskaplig riskerar den att bli samhälleligt irrelevant. I en ny idéhistorisk avhandling analyseras kriminologins utveckling i Sverige.
Nyhet: 2017-11-23

"Kärleken har 100 onda namn" undersöker sexuella övergrepp då och nu

Föreställningen ”Kärleken har 100 onda namn” handlar om sexuella övergrepp i tidigmoderna sångtexter. Samtidigt finns kopplingar till hur dagens våldsamma relationer ser ut. ”Min forskning har aldrig känts så aktuell som nu”, säger projektledaren Katarina A. Karlsson.
Nyhet: 2017-11-23

Programserien - Fråga vad du vill i P3

Jag är rättspsykiatriker:
Peter Andiné är rättspsykiater - fråga vad du vill! Han är den som bedömer om brottslingar ska sitta i fängelse eller få rättspsykiatrisk vård. Och har jobbat vid flera uppmärksammade rättegångar.

Avsnitt i Sveriges Radio P3 Lör 10 juni

Fetal and postnatal metal dysregulation in autism

"Genetic and environmental factors contribute to the etiologies of autism spectrum disorder (ASD), but evidence of specific environmental exposures and susceptibility windows is limited. Here we study monozygotic and dizygotic twins discordant for ASD to test whether fetal and postnatal metal dysregulation increases ASD risk. Using validated tooth-matrix biomarkers, we estimate pre- and post-natal exposure profiles of essential and toxic elements. Significant divergences are apparent in metal uptake between ASD cases and their control siblings, but only during discrete developmental periods. Cases have reduced uptake of essential elements manganese and zinc, and higher uptake of the neurotoxin lead. Manganese and lead are also correlated with ASD severity and autistic traits. Our study suggests that metal toxicant uptake and essential element deficiency during specific developmental windows increases ASD risk and severity, supporting the hypothesis of systemic elemental dysregulation in ASD. Independent replication in population-based studies is needed to extend these findings.

Artikel i: NATURE COMMUNICATIONS 1 juni 2017
| 8:15493 | DOI: 10.1038/ncomms15493 |www.nature.com/naturecommunications

Större rättigheter för patienter i tvångsvård - ska öka "delaktigheten"

Riksdagen har klubbat regeringens lagändringar inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Lagändringarna innebär att patienten får vara med och utarbeta sin egen vårdplan och tanken är att lagändringarna ska öka patienternas känsla av delaktighet.

Artikel i Dagens Juridik 30 maj, 2017

CELAM-seminiarum:

Sexualbrott under sömnen – dålig ursäkt eller verklighet?

Tisdagens seminarium den 2 maj med Sara Bromander, överläkare, specialist i psykiatri och rättspsykiatri, MD, Rättsmedicinalverket och Karolinska institutet var välbesökt.

Vad innebär fenomenen somnambulism och sexsomni, och hur ska man se på dem ur ett rättsligt perspektiv? Sömn är, trots all vår forskning, ett gåtfullt tillstånd. Vi är förmögna till att utföra förvånansvärt komplicerade beteenden när vi sover, inkluderande bilkörning och sex. När rör det sig om äkta sexsomni, och när kan man misstänka att personen ljuger? Jag kommer att gå igenom vad vi vet om mekanismerna bakom dessa beteenden utifrån fallbeskrivningar, speciellt utifrån situationer som kommit upp i domstol.

 

CELAM-seminiarum:

Vad orsakar våldsrisk hos patienter med psykossjukdomar?

Tisdagens seminarium den 28 mars med Amir Sariaslan, PhD, Inst f Medicinsk Epidemiologi och Biostatiskt, Karolinska Institutet var välbesökt.

Det är väl belagt patienter med psykossjukdomar såsom schizofreni och bipolär sjukdom löper betydligt högre risker än befolkningen i övrigt att bli lagförda för våldsbrottslighet. Vi vet däremot väldigt lite om orsakerna till denna överrepresentation.
Amir presenterade tre av de senaste studierna.

2 av 3 artiklar är publicerade:
Molecular Psychiatry (2016) 21, 1251–1256
JAMA Psychiatry. 2016;73(8):796-803.
Vi ser fram mot den tredje.

Läs mer!

Fördomar varierar, "Vi och Dom" består

Hallå där Bo Andersson...
…professor emeritus i ämnesdidaktik, särskilt historia, och aktuell med boken Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld som undersöker skolornas läromedel i de samhällsorienterande ämnena med fokus på hur vi behandlar varandra och andra.
Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Nyhet: 2017-03-15

Utbildning och snabb integration nyckeln till minskad barnfattigdom

Är du född i Sverige och barn till utrikesfödda föräldrar med kort utbildning är sannolikheten att du lever i fattigdom mer än 50 procent. Är dina föräldrar nyanlända eller födda i Irak, Somalia eller Syrien stiger sannolikheten upp till 80 procent. En snabbare integration av invandrade föräldrar på arbetsmarknaden krävs för att vända trenden, säger forskare från Göteborgs universitet i en ny studie.

I en artikel i Ekonomisk Debatt idag skriver forskarna Torun Österberg och Björn Gustafsson om en studie där de undersökt utvecklingen av inkomstfördelningen i Sverige under två decennier.

CELAMs kalender

Till kalendern

Sociala medier

CELAM:


 

 

Henrik Anckarsäter:

 

Blandad kalender

Till kalendern

Sidansvarig: Stefan Axelsson
Sidan uppdaterades: 2018-08-28 15:23

Tipsa en vän
Sidan i utskriftsvänlig version

Partners:

Sidansvarig: Stefan Axelsson|Sidan uppdaterades: 2018-01-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?